Kärlekshat

Älskhatar verkligen Let’s dance. Förutom att det egentligen är ett rätt fjantigt och simpelt program som ändå är riktigt underhållande så får jag sån kroppsångest av alla höfter, midjor och bröst.

Det man inte har vill man få, såklart. Har dock så himla svårt att se mig själv på ett sunt och neutralt sätt. Tror egentligen att det finns delar på min kropp som jag avgudar på andra men som jag inte inser att jag själv har.

Dessutom hatar jag att jag ens får noja över det här med kroppen. Vill inte känna så, vill vara nöjd och obrydd.

För tyst för att sova, är trött på detta ljudet.

Vinterkräksjukan slog ner mig totalt. Kräktes non-stop i 26 timmar innan jag fick dropp på akuten. Det där droppet alltså, som sänt från ovan. Gjorde mig massa piggare och lät magen få ro.

Det värsta var smärtan. Normalt vinterkräk gör inte så ont, bara utmattande. Men med min sjukdom (låst alla de inläggen) är inget normalt. Kroppen la av. Fick stark medicin så jag kunde ligga ner, kunde återhämta mig.

Två dagar utan kräk nu men mår fortfarande vansinnigt illa. Är hemma igen, flydde fältet när mamma blivit smittad. Hoppas på en relativt vanlig och frisk dag imorgon. Behöver få tillbaka min mage.

Den här bloggen

Verkar som att bloggen självdog lite när jag började twittra. Nu ska jag skärpa mig. Lovar.

Ibland önskar jag att jag var sådär spännande och ball som de populära bloggarna. Fast det händer ju faktiskt inte mer än Svenssongrejer i mitt liv. Men jag är rätt ball. Jag har ju faktiskt Twitter

Tweet

Nu kan ni följa mig på Twitter också, @Fnularen. Om ni bara vill kolla in mig ser ni mina senaste tweets längst ner på denna sidan.

Men följ mig, det blir kul.

1. Berätta om dig själv

Mitt första inlägg är ju en presentation som beskriver mig rätt bra. Jag tänker copy-pastea lite av det inlägget nu, göra det enkelt för mig. För det ska ni veta om mig, jag är jäkligt målinriktad och ambitiös men jag föredrar den enkla vägen.

Jag är snart  23 år och bor i skåne. Jag pratar inte skånska. Jag pratar ingen dialekt, jag pratar fult. Det fick jag höra nångång för längesen och varje gång jag ger den förklaringen till en ny bekantskap säger de alltid ”ja, det stämmer faktiskt”.  Född och uppvuxen i Blekinge, har ingen kärnfamilj men en familj som är helt otroligt konstigt sammansatt med bonusföräldrar och bonussyskon i ett stort virrvarr och i mitten står jag och känner mig lyckligt lottad. En del frågar om det är säkert att vi är en normal, svensk familj (tydligen låter vi lite för mycket för att hamna inom normen för svensk familj). Nej, det är inte säkert.

Jag är singel. Det är inte synd om mig. Jag har jättekul! Jag går på massa roliga dejter, de flesta med killar som visar sig vara lite märkliga. Det gillar mina kompisar, de har skrattfest.

Jag pluggar. Har pluggat hela livet och kommer plugga lite mer i två år till. Sedan är jag statsvetare, woohoo! Fast det kommer kännas lite märkligt att behöva gå upp innan 08 varje morgon och behöva ta på mig byxor sedan. 80% av mitt pluggande sköter jag hemma i soffan.

Jag älskar djur! Och bilder på djur. Kan sjuklig mängd djurinformation, vem vet vad jag hade kunnat uppnå i geni-väg om jag inte fyllt min minnesbank med allt detta djurvetande? Delar upp mina favoritdjur i två kategorier; husdjur och vilda djur. Mitt bästa husdjur är hund, mina bästa vilda djur är elefanter, igelkottar och ugglor. Sedan kommer alla andra djur på delad plats.

Har flera gulity pleasures, tror att man mår bra av det. Ett av mina är Melodifestivalen. Jag älskar den från början till slut. Kan väl jämföras med när en kille älskar ett fotbollslag riktigt, riktigt mycket. Fast det här är kultur.

Annars gillar jag att sjunga engelska låtar på svenska, dricka té och läsa böcker. Ja det är sant, jag är både smart och rolig!

PS. Det här är ingen kontaktannons men för all del, jag är inte den som är den. Som Jonas Gardell sa: Knusslig får inte knulla. DS.

En bättre grej

Vi kan väl kanske enas om att den där fotogrejen var sjukt tråkig? Jag hittade den här någonstans på nätet. Minns dock ej var. Den här kan jag köra på lite när jag känner för det så det kanske blir gjort. Fedt, som kidsen säger.

1. Berätta om dig själv.
2. Berätta om staden som du bor i.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i födelsedagspresent.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här månaden.

Hello Internetz, fint att vara tillbaka

Nu har jag återhämtat mig från min semester. Själva semestern var iofs väldigt lugn eftersom medelåldern på resmålet var ungefär 62+. Men hemresan, oh my!

Vi satte oss på bussen totalt ovetande om vad vi väntade oss. På sista hotellet får vi veta att alla svenskar till Malmö måste gå av. Jovisst, planet var sent. Ganska mycket.

Sen väntade en väntan som skulle kunna ta död på den mest luttrade djurrättsaktivist (de som kedjar fast sig vid träd, de lär ju ha rätt bra tålamod när det gäller att vänta). Slug som jag är så placerade jag kroppen i en gigantisk soffa med en bok och en sur uppsyn. På så vis fick jag ha soffan för mig själv de timmar vi väntade. Vi fick också vänta i kö på buss och vänta på flyg på flygplatsen.

Eftersom kabinpersonal och piloter tydligen var trötta fick vi även vänta lite i Tyskland medan de bytte personal. Slutligen landade vi, 8 timmar försenade på Sturup. Och då fick vi vänta i 35 minuter på väskorna. Alltså kom igen, vi var de enda på hela flygplatsen! Kan jämföras med Thailand där väskorna redan snurrat ett varv på bandet när vi nådde fram.

Som om det vore nog. Nä, 07.00 landade jag hemma och i säng. Vid 07.45 började de borra i balkongen. Så då fick jag även vänta på sömn…

Men hey, jag hade en fin resa, det hade jag.

 Det här inlägget är en smula tidsinställt. När ni läser det så ligger jag förmodligen vid på poolen här på bilden och lapar sol. Med det sagt, Gran Canaria – here I come!

Kanske 2.09?

Saker man funderar på när man lyssnar på The tallest man on earth; exakt hur lång är han egentligen?

Saker man får lära sig när man ska bli statsvetare

Sveriges första dator kallades inte dator utan matematik-maskin.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.